Biografi

Hell & Bögarna, könsrock? Nej, namnet har sitt logiska ursprung. 2003 spelade Robin Wiksander och Niclas Hell i ett band som repade på fritidsgården i Niclas hemby Stenhamra långt ut i Ekerö kommun. Lokala moppekidsen kände självklart igen Niclas, i folkmun enbart “Hell”, då han var den enda hårdrockaren i området, men övriga bandmedlemmar hade konstiga kläder och spelade konstig musik vilket i den lokala jargongen var bögigt (ungefär annorlunda och inget som finns inom minst tio åkrars avstånd från ortens grillkiosk). Således hälsades vi vid varje reptillfälle med ett käckt brummande från motorn och ett spydigt “höhö, nu kommer Hell och bögarna och ska repa igen” (fritt översatt Niclas Hell och de som inte ser ut som oss).

Namnet har sedan tidigare nämnda bands splittring hängt med oss genom åren och betecknar sedan 2004 den vispopduo som ni nu läser om. I början var det blygsamt, enkla ackordföljder med inte fullt sammanhängande lyrik om bävrar, allt detta utan någon direkt spelskicklighet eller finsång (dvs det lät förjävligt). Musiken beskrevs oftast med “kul att ni håller på” eller “bra ljud och ljus”, men vi gjorde något eget och det utvecklade oss. Vi släppte två skivor 2005-2006, båda är lyssningsbara på Spotify.

Idag är situationen en helt annan. Med åren har duon utvecklats enormt, dels musikaliskt men främst textmässigt. Med stor förkärlek för det svenska språket och en fascination av det fantastiska i helt vardagliga situationer skapas popstänkare med en stor portion svensk vistradition och subtil humor.

Hell & Bögarna är på gång med sitt tredje album för tillfället, och det kommer att vara ljusår från det som släppts tidigare men med samma kärlek till vispopen!

Hell & Bögarna är inte riktigt som vanligt.